Idag har det inte varit min dag. Inge knas som har med diskbråcksoperationen att göra. Bara en skit dålig dag. Vakna för tidigt, inget mjölk till kaffet och så hade det kommit ännumer snö. Det fick bli vilodag idag.
Gumman har lagt om op såret nu på kvällen. Det ser ju riktigt bra ut med tanke på att den varit in och grottat i ryggen för tio dagar sen. Rärret är c:a 8cm långt.
Gick föresten första 2km's vändan med nydubbade skorna igår. Kapade förra rekordtiden med en minut. Känns riktigt bra med dubben. Man går väldigt mycke mer avslappnat. Inte en tillstymmelse till att halka, ändå så känner man inte att det är något under skon.

Beställde ett kit med dubb för skorna igår. Det är liknande som sitter i dubbdäck till bilen, fast med lite mer utstick. Det finns i väldigt många varianter. Jag valde lite extra utstick fram och bak, 3.5 och 4.4 mm. Finns mindre för vardagsskor med utstick 1.9 mm. Med tanke på min diskbråcks operation så vill jag sitta fast i backe och inte halka till det minsta. Hade det inte varit för det, så hade jag valt "vardagskor" 1,9mm utstick.
Tyvärr vart det snöstorm, så test turen blev bara 500 m. Men den sitter fint i isen på vår byväg. :-)) "hård blankis"
Det tog inte 30min att montera/skruva i dem med medföljande specialmejsel. Detta är självkart att jag rekomendera dem till er som tycker det är besvärligt med bråddar. Har man en vintersko man promenersr och vandrar med är detta suverent. Ingen känsla av att det är nått under skon. Jag fick förtroende till dubben efter 200m blankis. Man kan gå mer avslappnat och tappar inge längd i steget pga halka och riskerar inte att skada sig.
Klart värda 299:- + frakt.
Best-Grip.se
/cybernisse

Dråddar, Snö, Stavgång, dubb, halka, skor,

Dagens gångträning blir uppdelad i dubbla promenader. Vanligtvis går jag ett längre istället för två kortare gångpass om dagen, för att jag vill få lite flås. Igår sprängde jag nya gränser också. 2,1km på 26min. Inte illa 7dygn efter operation då 2x500m räcker enligt sjukgymnasten. Har även lagt in i RunKeeper att jag skall avverka totalt 150km innan 12mars. RunKeeper är en App till mobilen som med hjälp av GPS loggar vart man går/springer/cyklar, samt räknar ut lite roliga saker. Man får t ex km tider. Första dagarna efter op gick jag med snittfarten18min/km. Nu är jag nere på 12,5min/km. Det roliga är att man får svart på vitt om hur man gör framsteg. Att rekomendera.
För att kunna testa godsakerna brevbäraren kommer med idag, så måste jag ha lite kraft och flås kvar till kvällen. Så idag blir det 2x1km. Måtte brevbäraren dyka upp nu idag. Vi får se till kvällen. :-))
/Nyfiken Cybernisse

 Hoppas det inte kommer snö i morgon. Men det är ju utlåvat, så i sådana fall önskar jag mängder. Det blir ju livsfarligt att gå ut och gå, om det kommer lite pudersnö. Vägarna här hemma kan man åka skridskor på. Ser man inte isspåren så kommer det gå illa. Så om det kommer så skall det va mycke. :-)
/Cybernisse
Diskbråck, Snö, Stavgång,
Tänkte bara dela med mig av lite fina vinterbilder från idag och i julas. Man måste ju se lite till det goda i tillvaron. :)
Häll till godo.
 
Diskbråck, Stavgång, Vackert väder, rehabilitering, träna, vinterbilder,
Som jag tidigare sa. Vilken grym dag. Skulle hålla mig till 500m, vilket kändes som en lagom sträcka i tisd-onsd. Men idag va jag taggad och vädret va grymt. Att jag hade kyckling gryta och en kall S:t Eriks American Pale ale hemma som vänta sporrade nog en hel del. :)
1,6km drygt är ju inte illa pinkat, med tanke på att jag i måndags opererade ryggen. Kan ju vara bra för andra att veta. Att gå till läkarn och kanske få hjälp, i mitt fall operation, behöver inte betyda 1års rehab mm. 
Hoppas nu att vädret håller i sig. Kanske lite mer kyla. Jag hatar att bli svettig. Börjar få in snittsen med dyslexipinnarna nu. Stavgång är svårt och jobbigt.  Man kanske blir kvitt dyslexin också, om jag dagligen tränar stavning. :)
/Cybernisse
Diskbråck, Stavgång, Vackert väder, rehabilitering, ryggont, träna,

Idag är det nog årets första riktiga vinterdag, som jag tänker mig en "vinterdag". -7*C blå himmel, sol och näst intill vindstilla. En riktig promenad dag.
I skrivande stund har der gått exakt sex dygn efter min diskbråcksoperation. Jag har tagit det så lugnt jag bara kan denna vecka. Jag hag gjort mina övningar, men så lätt och mjukt man bara kan. Jag har bestämt mig för att röra mig minemalt man kan för att operations såret skall läka bra. Enligt sjukgymnasten har jag inga restriktioner, mer än inga lyft eller styrkeövningar. Min egen tanke är att operations såret skall läka snabbt och bra, så jag kan fokusera 100% på att träna så snart som möjligt. Minsta lilla vridning eller böjning kan ju skapa bristningar i såret, som i värsta fall infekteras.
Jag har sagt det förr, men det skadar inte att säga det igen. Jag har inte mått såhär bra psykiskt och mentalt på många år. Vad det beror på är nog en combo av två saker. Dels att jag opererat diskbråcket och är på bättringsvägen och dels på att alla smärtor försvunnit. Enligt läkarexpertisen slår smärtor som t ex diskbråck orsakar även hårt på psykisk och mental hälsa. I efterhand vill jag nog påstå att det är värre än den nerpåverkade smärtan. Man blir sviken om och om igen av diskdråcket. Man tror "nu har det faan släppt. Har inte kännt nått på två timmar" sen kommer det tillbaka med råge. Det knäcker en. Sen påverkas ju hjärnan hårt psykiskt och mentalt av den konstanta smärtan i sig. Sist men inte minst, den sociala biten. Jag har en familj med tre underbara döttrar och en fantastisk fästmö. Att vara så totalt oförmögen att finnas där för dem är vidrigt. Det enda man stundom kunnat göra är att tala om hur och vad dem skall göra. Sen påverkar ju sjukskrivningen även ekonomin, som i sin tur påverkar en psykiskt och mentalt.
Jag vet ju själv att jag gått länge med smärta. Flera år kan jag nog säga utan att överdriva. På grund av en gammal skada i mitt högra knä, har jag värk 24/7. Jag har artros i höger knä som gör att det blir överbelastat ibland. Då brukar jag få träningsvärk i vänsterbenet. Men när jag nu kikar i backspegel så ser jag, att de senaste åren har jag haft läskigt lik värk som den diskbråcket genererade. Har diskbråcket funnits där längre än jag trott? Bra fråga till återbesöket hos läkaren.
Hoppsan va dystert det blev. De var inte min mening.
Solen skiner, värken borta, jag mår toppen. Så i kängorna och ut i solen nu. Ja ska nog köpa en ryggsäck med inbygd stol. Då kan kan ju gå tills man måste vila det trötta benet. Sätta sig i solen en stund och sedan gå hem igen. :)
Upp å hoppa. /cybernisse

Diskbråck, Vackert väder, rehabilitering, ryggont, träna,

Idag bestämde jag mig för att ha vilodag. Inte träningsfri men en lugn dag.
Vi tod en sväng til Enköping och handla och det va träning i sig. Bara att lunka runt i en butik i 10-15min är ansträngande så det räcker. Jag köpte mitt livs första våg idag. Jag har de senaste tio åren vandrat mellan 99-104kg och funderade på vad jag idag väger. Tre månaders sjukskrivning varav hälften i sängen.
Senast jag vägde mig va på jobbet i aug-sep nån gång 104kg. Gumman trodde jag gått upp, men vågen sa idag 99,3kg. Mitt mål 90kg till min födelsedag i mitten av mars kändes genast närmare. Cybernisse vs Diskbråck 1-0

/Cybernisse

Idag har det blåst som attan och jag har inte vågat mig ut mer en en gång.
Det känns som att jag måste få fart på min vänstervad. I höstas då allt va som värst, slog diskbråcket ut min vänstra vad. Det resulterade i att all min tyngd hamna på hälen. Tillslut hade hade ja så ont i hälen att jag knappt kunde stå.
Nu när jag börjat med gångträning så slocknar vaden efter 5-10min. Inte kul alls då jag har kraft och villja i övrigt.
Men men. Påt igen i morrn.
/Cybernisse

De e inga maratontider direkt. Men endå ett steg i rätt riktning.
/Cybernisse

Jahaa. Då var det dags för eftermiddagens sjukgymnastik. Ryggläge i sängen och kämpa med konstiga övningar en halvtimme. Sen skall jag ut på en till liten promenad c:a 500m. Jag vart ordinerad att gå med stavar, så igår va jag in till Intersport och köpte sånna dyslexipinnar. Jaa, sånna man tränar stavning med. Men först lite sjukgympa.

Men vad jag minns, så brukar jag inte andas lugnt när jag ligger i sängen och spänner skinkorna, men leendet känner jag igen. :-)
/Cybernisse

Diskbråck, rehabilitering, ryggont, träna,
I tisdags vid ett tiden rulla taxin in med mig på vår lilla gård i Enköping. Jag har inte varit borta länge, men det känns endå så. Fysiskt och mentalt känns det som om jag har förflyttat mig två år i tiden. Till sommaren 2011 ungefär. Men det var ju bara i söndags 6/1 2013 som min älskade fästmö körde mig till Aleris Specialistvård Nacka, för att operera mitt diskbråck. Halvliggande i framsätet som var ordentligt bakåtlutat anlände jag sjukhuset, med en almänstatus som en fd betongarbetare i 80års åldern.
Inskrivning 17:00 på avd 21 och genomgång av systern. Här är tre uppsättningar kläder åt dig sa hon. Kläder? Såg mer ut som en klorinblekt nattsärk från 1800talen och lumparkallingar. Jag skulle duscha tre gånger innan OP måndag morgon. Två gånger på söndagskvällen varav den första skulle systern hjälpa mig med att skrubba ryggen. Efter andra duschen var det sängdags.
På måndag morgon var det rond, dusch och frukost. Nej frukost fick inte jag eftersom jag skulle opereras. Man va ju hyfsat hungrig efter den lilla skinkbit och sönderkokta potatis som serverades kvällen innan.
Vid tiotiden rollade dem ner mig till operationsavdelningen. Det gick rätt snabbt där c:a 20min med dropp och lite mediciner, sen in i OP salen. Narkosläkarn sa, nu får du sova lite. En blinkning och jag såg klockan på väggen visa 12:04. Inge yr eller illamående sa jag hej till systern på uppvaket. 0,0% smärta och jag kände direkt att domningarna i vänster vad var borta.
Klockan kvart i två ställde jag mig upp och tog fram mobilen, ur garderoben vid sängen på avdelningen. Kändes riktigt bra. Jag märkte direkt att jag stod rakt. Givakt liksom. Sen gick jag ett par meter ut ur rummet för att hämta en kaffe. Jag går ju slog det mig på tillbakavägen med en kopp i handen. Och inte nog med det. Jag kände att jag inte haltade längre och vänster vad fungerade. Det hade då inte ens gått två timmar sedan OP.
Ett dygn senare satt jag hemma i soffan och grät. Inte pga smärta eller så, utan av ren och stjär glädje. Om jag bortser från div rena smärtor i ben och rygg, så har ju min långa sjukdomstid även sänkt en psykiskt och mentalt. Men när jag kom hem så kände jag hur allt bara släppt. Jag levde och jag kände mig riktigt bra psykiskt och mentalt. Det läskiga var att jag förstod hur nere jag varit de senaste 1,5 året minnst.
Det fick mig att gråta av glädje till kännslan att leva igen.
/Cybernisse
Diskbråck, rehabilitering, ryggont, träna,

Mitt första inlägg.

Min första blogg.

Men förhoppningsvis mitt enda och sista diskbråck.